Forskning om handledning, kompetensutveckling och stöd för personer
som arbetar med psykologisk behandling och terapi
Välkommen till terapikompetens.se!
Här samlar vi information om forskning om kompetensutveckling för personer som arbetar med psykologisk behandling. Forskningen bedrivs på Kompetenscentrum för Psykoterapi (KCP) på Karolinska Institutet. Du kan välja att läsa om våra pågående, kommande eller tidigare studier.
PÅGÅENDE STUDIE:
ÄR DU HANDLEDARE OCH VILL VARA MED I EN STUDIE OM LIVEHANDLEDNING I KLINISK MILJÖ?
Nu söker vi handledare som är intresserade av få utbildning i metoden live-handledning och därefter, i vårt forskningsprojekt, handleda en eller flera KBT-behandlare. Ersättning utgår för deltagande utifrån Kompetenscentrum för Psykoterapis standardavtal för arvodering av handledare.
PÅGÅENDE STUDIE
KBT-psykolog som vill utvecklas?
- Nu pågår en studie där du kan få kostnadsfri livehandledning utifrån en modell inspirerad av deliberate practice.
Handledning vid psykologisk behandling har länge använt en modell där behandlare och handledare träffas och behandlaren berättar om utmaningar kopplat till olika patientärenden för att få råd och stöd. Det är dock osäkert hur verksam denna form av handledning verkligen är. En alternativ metod är live-handledning där handledaren istället följer terapisamtalet i realtid, via en webkamera, och ger feedback direkt till behandlaren, antingen skriftligt via en läsplatta eller muntligt via trådlösa hörsnäckor. Denna typ av handledning verkar vara lovande för att leda till verkliga inlärningseffekter, men är ännu relativt ovanlig och obeforskat.
Nu pågår en studie för att undersöka olika aspekter av live-handledning. Vi söker nu personer som arbetar med KBT-behandling, vill utveckla sina terapeutiska färdigheter och vill testa på hur det är att få livehandledning. Du kommer att välja ut en patient som du träffar för behandling i minst 14 veckor och ungefär halvvägs in får du livehandledning av en utbildad handledare, helt kostnadsfritt för dig eller din arbetsgivare. Upplägget för livehandledningen bygger på en modell inspirerad av deliberate practice.
DATAINSAMLING AVSLUTAD:
Vad är patienters upplevelser av sina terapeuter?
Vi har under senaste året samlat in data från personer som upplevt negativa effekter eller uteblivna resultat efter att ha gått i psykologisk behandling. Vi har både intervjuat personer och samlat in kvantitativ data genom en enkät. Vi tackar alla som har deltagit hittills.
Just nu bearbetas datan och vi kommer att rapportera resultaten i en vetenskaplig tidskrift.
Bakgrunden till studien är att vi har ett övergripande mål att kunna identifiera terapeutbeteenden och faktorer som försämrar en behandling för att i ett senare led kunna hjälpa terapeuter att sluta med dessa och istället öka upp nivån av hjälpsamma beteenden istället. Parallellt bedriver vi andra studier för att kartlägga vilka metoder för hjälpinsatser som är mest effektiva. Till exempel utvärderar vi olika former av handledning och utbildningsinsatser.
Om du är intresserad av att få mer information om studien ,
skicka ett meddelande här eller maila sven.alfonsson@ki.se eller ring +4673 041 51 25
Studien bedrivs av Karolinska Institutet och ansvarig forskare är Sven Alfonsson.
SENASTE NYTT
Terapeutfaktorer som kan öka risken för misslyckade behandlingar
En påtagligt stor andel av personer som gått i psykologisk behandling har upplevt att det inte lett till någon väsentlig förbättring. Vissa upplever till och med att de försämrats på grund av behandlingen och många avslutar behandlingen i förtid på grund av missnöje.
I den här studien intervjuade vi 24 patienter som hade under de senaste två åren upplevt misslyckade behandlingar. Målet var att identifiera beteendemönster, egenskaper eller faktorer hos terapeuten som ökar risken för olika former av behandlingsmisslyckanden. En kartläggning av toxiska terapeutfaktorer har potential att förbättra utbildning, handledning och kvalitetssäkring av terapeuter.
Analysen av de 24 intervjuerna visade att det gick att gruppera terapeutfaktorerna i 13 underkategorier tillhörande fyra övergripande grupper:
(a) Negativa egenskaper hos terapeuten (oflexibel, oengagerad, oempatisk, osäker)
(b) Oprofessionalitet (tillgjord/imiterad, bryta personliga gränser, bryta sekretess, vara icke-transparent)
(c) Inkompetens (ostrukturerad, dålig förståelse/dålig förmåga att bedöma/kartlägga, låg kunskapsnivå, passivitet)
(d) Dålig personkemi (dålig match mellan terapeuten och patienten)
Resultaten indikerar att terapeuter behöver ha goda interpersonella färdigheter, god teoretisk kunskap och teknisk expertis, kunna ha en god etisk och moralisk känslighet samt vara engagerade i sina patienter (på rätt sätt och på lagom nivå). Vissa kategorier som identifierades är ganska abstrakta (t. ex. oengagerad) och kan kräva en hel del tid och ansträngning för att utveckla för varje enskilt terapeut. En annan grupp kategorier var mer uppenbart olämpliga beteenden som terapeuter bara inte får göra (t. ex. bryta sekretessen).
Den här studien är den första av flera vi publicerar på temat negativa terapeutfaktorer. Kommande studier kommer fokusera på att kvantitativt validera resultaten från den här studien och utveckla metoder för att förebygga/motverka negativa terapeutbeteenden.
ESSA - Ett beteendebaserat kodningsinstrument för att
bedöma handledares följsamhet och kompetens
Vad är bra handledning? Hur mäter vi det?
Hittills har ett av problemen med forskning om klinisk handledning varit att det inte funnits tillgång till särskilt bra instrument för att bedöma kvaliteten på den handledning som terapeuter får. Instrumenten som funnits hittills har oftast inte varit validerade ordentligt, vilket gör att tillförlitligheten i den data man får ut inte är optimal.
I den här studien utvärderades ett nytt kodningsinstrument för att bedöma handledningskvalitet. I det nya instrumentet, ESSA (The Evaluation of Supervisory Skills and Adherence manual), bedöms handledaren både kvalitativt och kvantitativt, vilket är unikt för ESSA jämfört med andra protokoll. Rent konkret innebär det att bedömaren både räknar hur många gånger handledaren utför vissa tekniker/beteenden men även bedömer vilken kvalitet hen uppvisat på vissa områden. Innehållet i ESSA utformades utifrån de mest evidensbaserade ramverk för handledning som finns för tillfället.
I studien fick tre bedömare använda ESSA för att bedöma 35 stycken handledningssessioner från en större MI-studie (MI = motiverande samtal). Resultaten visade att det var större samstämmighet mellan bedömare för de kvantitativa områdena (räkna beteenden) jämfört med de kvalitativa, men att den generella samstämmigheten inte var helt övertygande. Framförallt vissa typer av handledarbeteenden verkade vara särskilt svåra att bedöma. En slutsats från studien är att det onekligen är svårt att uppnå precisa mått på handledningskvalitet och att forskningen behöver fortsätta att arbeta med detta som en del i arbetet med att kunna etablera evidensbaserad klinisk handledning som leder till bättre patientutfall och terapeutisk kompetens.
Hur påverkades svenska PTP-psykologer av COVID-19?
Under Covid-19 behövde stora delar av hälso- och sjukvården omorganisera sig. Psykiatrin och den psykosociala vården var inga undantag utan behövde förhålla sig till nya riktlinjer och restriktioner. En grupp av de anställda som riskerade att påverkas särskilt mycket var PTP-psykologer, alltså de psykologer som gör sitt första tjänstgörande år efter avslutad grundutbildning på psykologprogrammet. PTP-året tjänstgörs under relativt omfattande handledning och har en hel del krav och kriterier som behöver uppfyllas för att Socialstyrelsen ska utfärda en psykologlegitimation.
För att ta reda på vilka effekter och utmaningar som PTP-psykologerna ställdes inför under Covid-19 utvecklade vi en enkät som skickades ut till PTP-psykologerna och deras handledare. Totalt 607 PTP-psykologer och 240 av deras handledare besvarade enkäten under åren 2020 och 2021. Handledarna svarade på frågor om deras PTP-psykologer.
Resultaten visade att det som framförallt ändrades vad sättet att kommunicera med patienter, men också mellan PTP-psykolog och handledare. Fysiska besök minskade och ersattes med digitala besök. Det fanns även en viss ökad sjukfrånvaro kopplad till Covid-19. Resultaten visade även att PTP-psykologerna inte upplevde att det påverkade kvaliteten eller innehållet i sin PTP-tjänstgöring. Däremot upplevde de att det var svårare att öva på konkreta terapeutiska färdigheter i deras handledning, t. ex. genom rollspel eller färdighetsträning.
Sammanfattningsvis visade studien att PTP-psykologer gick tämligen opåverkade av restriktioner och omorganisationer som följd av pandemin. Flexibiliteten ter sig ha varit stor utan att vara på bekostnad av kvalitet, bortsett från konkreta övningar i handledning.
Självupplevd kompetens, genustillhörighet och organisationstyp predicerar nivåer av burnout (stress/utmattning) hos personer som arbetar med psykologisk behandling
Den arbetsrelaterade stressen (burnout) hos personer som arbetar med psykologisk behandling är hög och ett påtagligt problem. Tyvärr saknas kunskap om riskfaktorer för den här gruppen, vilket försvårar arbetet med att minska den arbetsrelaterade stressen på ett optimalt sätt. I den här enkätstudien gjorde vi därför en kartläggning av olika faktorer som potentiellt kunde utgöra risk- eller skyddsfaktorer för stress . Resultaten visade att 62 % upplevde måttliga till höga nivåer av stress (burnout). Att vara kvinna, uppleva låga nivåer av kompetens i det terapeutiska arbetet samt att arbeta inom offentlig verksamhet var associerat med högre nivåer av stress. Faktorer som däremot inte påverkade var ålder, antal års arbetserfarenhet, utbildningsnivå, eller tillgång till handledning. Sammanfattningsvis belyser den här studien betydelsen av att en potentiell väg att gå för att kunna reducera stressnivåer hos dem som arbetar med psykologisk behandling är att hjälpa dem utveckla sin kompetens och därmed stärka den upplevda kontrollen över sin arbetssituation. Således blir det viktigt framgent att vidareutveckla kompetensutvecklingsmetoder som t. ex. handledning. Artikeln är under open access, dvs. fritt tillgänglig för allmänheten
SINGLE-CASE STUDIE: HANDLEDNING HÖJER KOMPETENSEN
Ett av problemen med handledning vid psykologisk behandling är att tidigare forskning indikerar att det i många fall inte leder till ökad kompetens. En kritik mot tidigare forskning på området har varit att handledningen är för ostrukturerad, inte särskilt inriktat på specifika kompetenser och inte använder sig av inspelat sessionsmaterial. Därför undersökte vi iden här studien huruvida strukturerad och målinriktad KBT-handledning som använder inspelat sessionsmaterial kan höja observerbar kompetens, vilket resultaten visade att det gjorde. Utöver det visade det sig att behandlarna hade en positiv upplevelse av att få mer aktiv handledning, exempelvis att få öva på att rollspela eller göra konkreta övningar under handledningstillfällena.
CTSR-4 - ETT NYTT VERKTYG FÖR ATT BEDÖMA BEHANDLARKOMPETENS VID KBT
Att på ett träffsäkert sätt mäta terapeutisk kompetens är viktigt vid utbildning, handledning och forskning inom området psykologisk behandling. Det vanligaste instrumentet idag är Cognitive Therapy Scale - Revised (CTS-R) som består av 12 olika terapeutkompetenser som bedöms vid en hel behandlingssession. Nackdelen med CTS-R är att det är ganska tidskrävande att genomföra. Ett kortare och mer generellt instrument skulle sänka trösklarna för att använda kompetensskattningar i både utbildning, handledning och forskning. I den här studien utvecklade och utvärderade vi en kortare version av CTS-R som består av endast 4 områden. Instrumentet kallas CTSR-4 och resultaten visade på ett övertygande överlapp med CTS-R och god samstämmighet mellan olika bedömare som använde CTSR-4.
SYSTEMATISK ÖVERSIKT: HANDLEDNINGENS EFFEKTER PÅ BEHANDLARE OCH PATIENTER
Det empiriska stödet för positiva effekter av klinisk handledning är inte helt tydligt. I den här systematiska översikten gick vi igenom befintlig forskning på området för att få klarhet i frågan. Vi identifierade 4103 publicerade artiklar på området men endast 133 av dom uppfyllde våra kriterier för en första granskning. Av dessa 133 var det endast 5 artiklar som uppfyllde kriterierna för att gå vidare till den slutgiltiga analysen. Av dessa fem artiklar visade endast en som med adekvat vetenskaplig metodik kunde påvisa en positiv effekt av handledning på behandlares kompetens. I artikeln diskuterar vi implikationer av våra resultat, bland annat det framträdande behovet av bättre vetenskaplig metodik i handledningsforskning inom området för psykologisk behandling. Vi belyser också potentialen i live-handledning eftersom det hanterar några av de inbyggda hinder för optimal inlärning som traditionella handledningsmetoder innefattar.
HUR ÖVERENS ÄR VI NÄR VI BEDÖMER KVALITET AV HANDLEDNING?
- INTERBEDÖMARRELIABILITET I INSTRUMENTET SHORT-SAGE
Ett av problemen vid handledningsforskning är bristen på validerade instrument för att mäta kvaliteten på handledning. Short-SAGE är ett instrument för att via observationsskattningar få ett mått på kvaliteten på KBT-handledning. I den här studien tränade vi upp fyra psykologer i att använda Short-SAGE och jämförde sedan deras skattningar med hjälp av en analysmetod som kallas Intraclass-correlation (ICC). Resultaten visade att av 14 items i instrumentet var det endast ett som uppvisade god interbedömarreliabilitet medan resterande visade acceptabla eller undermåliga koefficienter. I artikeln diskuterar resultaten, bland annat att det blir svårt att härleda en koppling mellan handledningskvalitet och förhöjd terapeutisk kompetens givet skakig reliabilitet i instrumenten, men också att det kan finnas inspiration att hämta från Motivational Interviewing (MI) som använder sig av mer beteendeorienterade skattningar.
OM OSS
Vi är en del av Kompetenscentrum för Psykoterapi (KCP) på Karolinska Institutet
Vi som arbetar med de här projekten och studierna inom handledning, kompetensutveckling och stöd för personer som arbetar med psykologisk behandling tillhör avdelningen Kompetenscentrum för Psykoterapi (KCP) som är en del av Centrum för Psykiatriforskning (CPF) inom avdelningen för Klinisk Neurovetenskap på Karolinska Institutet.
KCPs uppdrag är att är att genom samarbete mellan Region Stockholm och Karolinska Institutet tillgodose behovet av och vidareutveckla utbildningar i psykoterapi på olika nivåer.
OM VÅR FORSKNING
Vårt övergripande fokus i forskningen är den kliniska behandlaren/terapeuten. Vi försöker identifiera och utveckla metoder som stärker både kompetens och resiliens hos personer som arbetar med psykologisk behandling. Just nu har vi fokus på primärt fyra områden:
1. Utvärdera olika format av klinisk handledning, bl.a. live-handledning
2. Identifiera och systematisera kliniska utmaningar vid arbete med
psykologisk behandling
3. Identifiera egenskaper och faktorer som utmärker särskilt skickliga terapeuter,
dvs. faktorer som har ett samband med bättre terapiresultat
4. Utvärdera och utveckla metoder för hur vi mäter psykoterapeutisk kompetens
