Oftast beskrivs klinisk handledning som en intervention för att höja kompetensen hos behandlare. Men hur korresponderar det mot behovet? Har handledningen andra funktioner och hur förhåller sig de till varandra? Målet med den här studien var att skapa ett instrument som gör det lättare för handledare och behandlare att snabbt identifiera vilka handledningsbehov som är störst. Instrumentet kallas Psychotherapists Supervision Preferences Questionnaire (PSPQ) och har, som studien visar, bra psykometriska egenskaper.

Tänk om vi skulle kunna hitta en uppsättning riktigt toxiska terapeutbeteenden som vi vet leder till oönskade terapiresultat - då skulle vi ju kunna se till att terapiutbildning, handledning och andra kvalitetssäkrande funktioner fokuserar på att eliminera den typen av beteenden. Där är vi inte än, men den här studien är ett steg på vägen.

Alla som har kodat kompetens utifrån CTS-R har nog haft upplevelsen av att många items överlappar en hel del. Går det att dela in den i fyra bredare items istället?

ESSA - Ett beteendebaserat kodningsinstrument för att
bedöma handledares följsamhet och kompetens

Visst är det stressigt när man inte vet hur man ska göra? I den här studien väcker vi frågan om en väg att gå för att minska problemet med stress och utmattning är att aktivt jobba för att stärka den upplevda kompetensen hos terapeuter.

Går det att få effekt på observatörskodad kompetens som följd av att terapeuter får handledning? Ja, i alla fall om man strukturerar upp den som i den här studien verkar det som.

Vilka studier har försökt mäta kopplingen mellan handledning, terapeutisk kompetens och patientutfall på ett sätt som är metodologiskt okej? Här sammanställer vi resultaten